Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Lista: Branscherna utan kollektivavtal

Jobbar du med spelutveckling, reklam eller IT? Då har du antagligen inget kollektivavtal. Här är listan över branscherna som oftast saknar avtal.
David Österberg Publicerad
Spotifylogga
Spotify är ett av många företag i techbranschen som saknar kollektivavtal. Janerik Henriksson/TT

Debatten om kollektivavtalens för- och nackdelar har varit het under året. I våras försökte Unionen få Spotify att teckna avtal och under hösten var det Klarnas tur. Först när Unionen hotade med strejk gick Klarna med på att skriva under. Just nu strejkar IF Metall för att få Tesla att teckna kollektivavtal.

23 procent saknar kollektivavtal

I rapporten ”Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar” (Arena Idé) har Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, undersökt hur många som omfattas av kollektivavtal i olika branscher. Enligt den arbetar ungefär 23 procent av alla anställda i privatägda företag utan kollektivavtal. Men täckningsgraden skiljer stort mellan olika branscher. För tjänstemän är andelen lägst i företag som sysslar med spelutveckling, tech i finansbranschen, IT, media, reklam och PR samt advokatbyråer och revisionsfirmor.

"Förväntas arbeta extra utan ersättning"

”För att kunna rekrytera arbetskraft tvingas dessa företag ofta erbjuda goda anställningsvillkor men det förekommer likväl att tjänstepensionslösningar saknas eller är sämre än de kollektivavtalade, att de anställda förväntas arbeta extra utan ersättning och att personalneddragningar görs utan dialog med de anställda”, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

Rapporten visar också att täckningsgraden är klart lägre i Stockholms län jämfört med övriga Sverige. Det är också betydligt vanligare att små företag saknar kollektivavtal, jämfört med stora.

Många företag saknar kollektivavtal

                      Andel företag med

                      kollektivavtal, procent

Bransch

Information/

Kommunikation                 7

Finans/Försäkring             14

Företagstjänster                14

Handel                                34

Hotell/Restaurang             39

Bygg                                    43

Transport                            52

Finans, försäkring och företagstjänster innehåller exempelvis banker, försäkringsbolag, bokföringsbyråer, huvudkontor, konsulter, kommunikation och callcenter.

Information och kommunikation innehåller exempelvis film, tv, telekommunikation, dataprogrammering, datakonsulter och spelutveckling. 

De flesta anställda omfattas av kollektivavtal

                      Andel anställda med 

                      kollektivavtal, procent

Bransch

Information/

Kommunikation                 52

Finans/Försäkring              67

Företagstjänster                 67

Hotell/Restaurang             70

Handel                                77

Bygg                                    87

Transport                           87

Andelen anställda med kollektivavtal är högre än andelen företag med kollektivavtal. Det beror på att stora företag i högre utsträckning än små har kollektivavtal.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.